Statistik inom Open source
Affärsmodell med Open source
Allt fler företag väljer att skapa mjukvara baserat på öppen källkod (Open source). I IT-säkerhetspoddens avsnitt pratar vi med Emil Wåreus Head of Data Sience på debricked om risker kopplat till öppen mjukvara och statistik (eller fun facts).
Statistiken är viktig att förstå för att välja rätt öppen källkod och hur komplext det kan vara för att undvika säkerhetsrisker.
Öppen källkod kan jämförs som en rörelse där skapare nyttjar öppen källkod och publicerar sina anpassningar på internet för hela Open source-scenen. Engagemanget är stort och förslag med funktionell och säkerhetsmässiga förbättringar diskuteras inom rörelsen.
Det kan tyckas märkligt att företagare lämnar ut sin affärsidé och delar med sig till vem som helst och för att förstå hur det hänger ihop tar vi oss till 80-talet. Trenden var då att man såg sin mjukvara just som själva affärsidén. Resultatet blev en statisk mjukvara (eller proprietär kod) med ett hackigt community. .
Open source startade samtidigt på konsumentsidan där engagemanget blev stort bland användare. När det nu är utbrett på företagssidan är en vanlig affärsmodell open core där kärnan är öppen medan tilläggstjänster såsom support och konsultarbeten blir affärsmodellen. På så vis behålls engagemanget i Open source och samtidigt kan företagare vara lönsamma genom att hjälpa sina kunder med vad de faktiskt efterfrågar.
Flera hundra beroenden
Det många inte vet är att en öppen källkod ofta inte är just en mjukvara. Tvärtom. Vanligare är snarare att mjukvaror använder flera hundra direktimporterade mjukvaror som den är beroende av. Beroenden med sina egna öppna källkod och sårbarheter. Emil Wåreus tar ramverket React som exempel som är en plattform baserad på Java och skapat av Facebook. Verktyget är väldigt populärt just nu för att skapa webapplikationer och bygger på just öppen källkod. Men få känner till att React har ungefär 3.500 beroenden. Hur ska man ha koll på vilka man använder och vilka säkerhetsrisker det finns att nyttja ett sådant ramverk?
Här finns fördelen med den öppna källkodsscenen där man kan ta del av andras upptäckter och idéer till skillnad mot stängd mjukvara där tillverkaren ansvarar för att upptäcka sårbarheter och täppa till dessa.
För att reda ut svårigheterna finns debrickeds mjukvara som analyserar mjukvaran inom tre områden – sårbarheter, licensieringen och hälsokontroll (health check), där det sistnämnda undersöker just communityt för att analysera hur högt engagemanget såsom bidragande medlemmar. Det hela poängbedöms av debricked vilket hjälper upphovsmakarna att välja rätt öppen källkod.
Flera datakällor för att upptäcka sårbarheter
Debricked är integrerat med Amerikanska NISTs “National Vulnerability Database” (NVD) som är en öppen databas där man kan hitta kända sårbarheter i öppen källkod. Här rapporterar communities (till exempel Github) till NVD för analys. NVD undersöker vilken typ av sårbarhet som avses och om det är kopplat till säkerhet eller inte. Ungefär femtio nya sårbarheter registreras – per dag!
Statistik från NVD visar vilka projekt som innehåller mest sårbarheter. Bild nedan visar de högst rankade just nu.
Men NVD räcker inte för att upptäcka sårbarheter så därför är databasen bara en av datakällor som debricked nyttjar. En stor del upptäcks inte eftersom NVD har koll på 50.000 projekt som har ungefär 120.000-130.000 sårbarheter. Debricked däremot hittar över 200.000 sårbarheter relaterat till säkerhet eftersom de samlar in från flera datakällor.
Den andra stora källan är, numera Microsoft-ägda GitHub, som debricked nyttjar som datakälla. Här undersåker debricked så kallade issues på Github.
Om man skapar en enkel websida baserad på öppen källkod med populära verktyg och installerar enligt standard kan man räkna med ungefär 10.000-15.000 beroende mjukvaror med hundratals sårbarheter. Nästa steg blir att analysera sårbarheten som oftast (ungefär 30%) kan täppas till genom att uppdatera. Men resten är klurigare. Man ska ställa sig frågan – använder jag den här mjukvaran? Eller kan jag bygga runt det på något vis?
Fyra råd
Emil Wåreus ger fyras råd för öppna källkodsprojekt.
- Använd debricked tidigt i processen innan du importerar mjukvara för att förstå hur säker den är och undersök poängbedömningen.
- Sätt policys för att blockera osäker mjukvara. På så vis hjälper man utvecklare att göra rätt och förhindra att fel kod importeras
- Räkna på mjukvaran som är tänkt att användas. Räkna hur mycket tid och pengar det krävs för att säkra mjukvaran
- Använd inte gammal mjukvara
Man får också väga “springa framåt” mot “håll tätt bakåt” i projektet.
Senaste kommentarer